Den italienska invasionen av Etiopien 1935-1936: ett kapitel i historien om Haile Selassies mod och diplomatiska skicklighet

Etiopiens historia är en fascinerande blandning av forntida kungadömen, kristendom, kolonialismens försök och hårdnackade motstånd. Bland de många färgstarka figurer som har präglat detta land framstår kejsare Haile Selassie som en ikonisk ledare vars liv och gärningar fortsätter att inspirera människor världen över. Men för att förstå Selassies ställning i historien måste vi ta en titt på ett avgörande kapitel – den italienska invasionen av Etiopien 1935-1936.

Denna period präglades av ödmjukhet och stolthet, diplomati och krig. Benito Mussolinis Italien, drivet av imperialistiska ambitioner och en längtan efter hämnd för ett tidigare nederlag mot Etiopien vid slaget vid Adwa 1896, satte sina sikten på det afrikanska landet.

Mussolini såg Etiopien som en strategisk plats och trodde att erövringen skulle stärka Italiens position i Afrika och ge landet prestige på den internationella scenen. Han ignorerade dock Selassies starka diplomatiska förmågor och det etiopiskt folkets envishet att försvara sin självständighet.

Invasionen startade 3 oktober 1935 med italienska styrkor som kryssade över gränsen från Eritrea och Somaliland. Etiopien, trots en tappert motståndskraft, var militärt underlägsen Italien. Selassie, förnekande att ge upp, organiserade ett effektivt försvar och ledde etiopiska trupper i flera strider mot den italienska invasionsmakten.

Den etiopiska armén använde sig av gerilla taktiker, utnyttjade sin lokala kännedom om terrängen och försökte hindra de italienska framryckningarna. Men Italien hade överlägsen teknologi, inklusive flygplan och tanks, vilket gav dem ett avgörande försprång i kriget.

Trots Selassies heroiska försök att motstå invasionen lyckades Italien ockupera Addis Abeba den 5 maj 1936. Selassie, vägrar att ge upp sin kamp för Etiopiens frihet, flydde till exil i Storbritannien.

Diplomatiskt Offensiv och Internationalt Samarbete

I exilen fortsatte Selassie att vara en kraftfull röst för Etiopien. Han reste runt i Europa och Amerika, talar passionerat om den italienska aggressionen och uppmanade det internationella samfundet att ingripa. Hans diplomatiska skicklighet var imponerande.

Selassies mål var tvåfaldiga: att exponera Italiens brott mot folkrätten och att mobilisera stöd för Etiopien i kampen för självständighet. Han mötte med ledare som Winston Churchill, Franklin D. Roosevelt och kung George VI. Hans tal till Förbundets råd i Genève 1936 är ett mästerverk i diplomati och en gripande beskrivning av krigets grymheter.

Selassies kamp fick eko över hela världen. Många nationer, inklusive USA, protesterade mot den italienska ockupationen och utökade sanktioner mot Italien. Men det internationella samfundet var splittrat. De europeiska makterna, som önskade fred och stabilitet, tvekade att ingripa direkt i konflikten.

Uppvaknandet från Kolonialism

Den italienska invasionen av Etiopien hade en djupgående inverkan på den afrikanska kontinenten och spelade en viktig roll i uppvaknandet från kolonialism. Den italienska aggressionen visade för världen det brutala ansiktet av kolonialismen och väckte internationalt stöd för etiopiskt självständighetskamp.

Selassies kamp mot Italien inspirerade andra afrikanska ledare att kämpa för frihet och självbestämmande.

Den italienska invasionen varade i fem år, fram till 1941 då Etiopien befriades från italienskt styre tack vare den brittiska armén och etiopiskt motstånd. Selassie återvände triumferande till Addis Abeba och tog tillbaka sin plats som kejsare.

Tabell: Viktiga händelser under den italienska invasionen av Etiopien

Datum	Händelse
3 oktober 1935	Italien invaderar Etiopien.
Mars - maj 1936	Stora strider och italienska framgångar.
5 maj 1936	Addis Abeba faller till italienska styrkor.

Den italienska invasionen av Etiopien var ett mörkt kapitel i den afrikanska historien, men den ledde också till en ökad medvetenhet om kolonialismens problem och förstärkte etiopiskt motstånd. Selassies mod och diplomatiska skicklighet inspirerade inte bara etiopier utan även andra folkgrupper som kämpade för frihet.

Selassies kamp är ett minnevärt exempel på hur en nation kan stå emot ockerad aggression genom en kombination av militär styrka, diplomati och internationalt stöd. Den italienska invasionen av Etiopien var inte bara en konflikt om territorium, utan också en kamp för självbestämmande och mänskliga rättigheter.

Denna händelse fortsätter att vara ett viktigt exempel på kampen mot kolonialismen och Selassies namn kommer alltid att stå som symbol för Afrikas frihetskamp.